Det finns en särskild sorts njutning i att inte ta vara på dagen. Att inte försöka fånga några stunder. Bara vara en kropp i en soffa. Jag hade en sån helg, och veckan har hittills gått i samma tempo.Vi har planerat påsken lite. Bestämt vad vi ska måla oss till när vi letar påskägg. Vivianne vill vara katt och tycker att jag ska vara gris. Jag accepterade direkt.I lördags firade vi min svärmor på vår italienare runt hörnet. I söndags sov vi länge och promenerade utan mål. Det börjar bli riktigt kul att gå på restaurang med Vivianne. Så länge hon har sitt ritblock Hon fick en hjärtformad pizza <3 Vi promenerade med Anna Åt påskfika På Café Flickorna HelinDen senaste tiden har varit en period med många nya intryck. Och även om det varit inspirerande, gör stora volymer av vad som helst att något i systemet ballar ur. Det behöver regleras. Man längtar efter att ingenting alls ska hända.Jag har känt ett stort behov av sådant som inte kräver prestation. Som en skog. En mormor. Eller ett barn som bara vill att man ska vara gris.Det är ju balans det handlar om. Jag tror inte att jag någonsin kommer leva i en perfekt fördelad tillvaro, men pendelrörelsen behövs. Att väga upp och väga ner.Nu för den som är mer intresserad av mitt yrkesliv än mina tankar om nervsystemet. Jag var ute hos Marion Ringborg tillsammans med Gotain i början av veckan, för att mäta och planera. Jag och Madelen inreder ju hennes nya hus och det kommer bli så otroligt fint. Jag längtar efter att få visa mer.Här är några bilder från vår moodboard som ger en känsla för vilken riktning vi är på väg i. Sovrum kök vardagsrum Hall BarnrumHejdå!
